Up and down

När du väl tror att du kommit upp, att det blir bättre nu och inget kan förstöra ditt goda humör, då ska du besöka Soc. Dem kan trampa ner dig snabbare än snabbt! Än en gång sitter jag och undrar hur detta kommer gå. Jag får inte tag på min akut-kontakt. Ja och efter en månad har jag fortfarande inte fått en ny kontakt. Jag har fått in 1700kr som jag inte ens vet vart dem kommer ifrån. Är det bostadsbidrag eller från Soc? Och om det är från Soc, varför så lite? Ge mig styrka! Nej förresten. Ge mig ett JÄVLA jobb! Låt mig slippa Soc! Min akut-kontakt får fanimej svara snart asså. För jag måste ju få veta!!

Beseech - Addicted

Beseech - Addicted

i want you, i need you
i cannot live without you
i touch you, i breathe you
i cannot die without you

i want you to believe
i want to know
i want you to feel
that i'm your god, i'm your god

i ache you, i bleed you
i cannot hate without you
i crave you, i beseech you
i cannot love without you

i want you to believe
i want to know
i want you to feel
that i'm your god, i'm your god

Minnen

Jag har egentligen mycket att skriva om, men jag vill inte att alla ska läsa det, så jag håller en del för mig själv. Så det är hyfsat tomt på tankar och känslor för tillfället. De senaste dagarna har jag varken varit överlycklig eller ledsen. Neutral kan man väl kalla det.

Ser alla lyckliga vänner omkring mig och här sitter jag. Inte olycklig, men inte så lycklig som jag hade hoppats.Verkar som om man alltid gör fel val i livet. När man tänker efter har man haft vissa chanser hos killar, men vad i helvete stoppade mig?
Jag minns speciellt en (så hemskt att jag glömt hans namn...), en vän till en fd kompis pojkvän. Han var söt, snäll å så, men oerhört blyg och sa inte mycket. Vi gick på bio när "Ondskan" visades. Såklart lyckades min fd kompis nästla sig in så hon fick följa med... Inte mycket till dejt där inte. Sen körde vi hem henne, sen körde han hem mig, jag fick en lång kram och sen åkte han hem. Vi pratade på telefon ett tag, sen var han borta. Jag vet inte ens varför vi inte pratade eller sågs mer. Sen gick mobilen sönder och hans nummer var borta... Och det finns tillfällen då jag ångrar att jag inte bad om en andra dejt! För vem vet vad som skulle hänt...

To late now tho. Egentligen ska man inte älta sådant. Man sitter där man sitter pga sina val i livet. Sen kanske man inte är orsaken till sin olycka, men man själv får leva med den. Jag är inte olycklig. Men kommer jag någonsin bli så lycklig som under den del av barndomen man ändå inte minns?

The Vampire Diaries

Jag har sett en skitbra serie som inte går i Sverige (än). The Vampire Diaries! Skitbra och till min förvåning och förtjusning är serien baserad på böcker som jag läst och haft väldigt länge nu! Tyvärr har bara 6 delar av serien kommit ut så man kan ladda ner dem och jag väntar med spänning på dem andra. Äntligen riktigt vampyrer som faktiskt DÖR om dem kommer ut i solen! Inte som Stephenie Meyers fjant-vampyrer i Twilight som glittrar i solen.
Jag har kollat en del fakta om vampyrer på google och hittar absolut ingenting om glitter-vampyrer...
Och kan/vill/har vampyrer sex?? Jag har inte läst någonstans om det. Nu blev jag nyfiken!

12 år senare...

Ibland blir man påmind om hemska saker. Som att förlora någon man tycker om. Och än värre om denna någon råkar vara ung.
För nästan exakt 12 år sen nu, dog min kusin och han var bara 12 år. Jag minns fortfarande dagen vi skulle på begravningen, men mest för att mina klasskompisar var så arga på mig för att jag "förstörde" julpjäsen. Vi kunde inte visa upp den för en av huvudrollsinnehavarna skulle få se sin kusin begravas... Sen minns jag min farbror sitta och gråta. Sen är det tomt. Jag minns inget mer. Ibland får jag panik. Hur såg han ut!? Hur var han!? Kommer jag glömma bort honom? Ibland känns det så. Jag minns knappt hur han såg ut, hur han var som person. Kan man begära man ska minnas någon som gick bort när man själv var 12 år?
Min farbror sa till mig en gång: "Jag ser min son i dig." Min enda tanke var: "Nej nej nej snälla säg inte så. Jag är jag och inte honom!"
Nu efter 12 år känner jag att jag fortfarande inte fått nåt svar om vad som egentligen hände. Jag vet om hjärtfelet och jag tror jag förstått att det var problemet i grund och botten. Men jag hörde även något om "självmord" och "struntat i sina tabletter". Vad är sant och vad är falskt? Jag vill veta, men inte fråga om det...

Välkommen in!

"Dock blir detta en jobbig del i mitt liv... Jag tycker om dig."

Och så lämnar jag ämnet lika fort som jag tog upp det.
Tiden har gått så fort och jag mår bättre än på länge nu. Jag kan prata om Daz utan att det känns som om något äter upp mig inifrån. Och gråtit har jag inte gjort på länge heller. Jag behöver inte det. Jag känner en oerhörd lättnat över att jag slipper honom nu. Okej, visst har saker hänt som gör mig så frustrerad och arg, men jag kan hantera det bättre nu. Och när man känner sig övergiven, så finns det ändå människor där och det inser jag nu. Jag var aldrig ensam, jag släppte helt enkelt inte in någon. Det var min värld och ingen var välkommen.

Men nu så! Välkommen in till mig och dela med er av den goda världen ni lever i! Visa mig det goda livet, det lyckliga livet och jag ska lära. Kärlek och lycka ska fylla mig till bredden och jag ska bevisa för alla att jag klarar av det här! Jag ska se det positiva i livet och spy ut det negativa. Aldrig mer ska det få äta upp mig.

*fniss*

Jag hade 12 flaskor i min källare. Emellertid tyckte min hustru ej om detta spritinnehav, varför hon bad mig hälla ut alltsammans i vasken. Eftersom jag inte vågade säga emot henne började sålunda mitt vanskliga arbete. Jag drog upp korken ur den första flaskan och hällde ut innehållet i vasken, med undantag av ett glas som jag drack ur. Så drog jag korken ur den andra flaskan, hällde ut innehållet i vasken med undantag av ett glas som jag drack ur. Jag drog sedan korken ur den tredje flaskan, hällde ut ett glas med undantag av det innehåll som jag drack ur. Så drog jag korken ur den fjärde vasken, hällde flaskan i glaset, som jag drack ur. Sedan drog jag upp korken ur det nästa glaset, hällde korken i flaskan och drog ur glaset. Därefter drog jag korken ur flaskan, hällde vasken i flaskan och satte korken i flaskan med glaset och hällde whiskeyn på flaskan. Då alla flaskor voro tomma, stödde jag huset med ena handen medan jag räknade flaskor, korkar och glas med den andra. Det blev 29 precis. För att vara riktigt säker på min sak räknade jag en gång till. Den gången blev det 74 igen. Då huset passerade förbi räknade jag det hela om igen och till sist alla husen, flaskorna samt vaskarna med undantag av en kork, som jag hällde i huset och drack ur.

Snälla, lugna ner er nu!

Snälla någon! Vem som helst! Lugna ner mina nerver...
Inte nog med att jag tänker på honom varje dag, nu börjar "jobbintervjun" närma sig oxå... På torsdag händer det. Och redan blir jag nervös! Försöker göra saker som får mig att inte tänka på det, men det går fan inte! >.<
Springer runt och städar, diskar, plockar... Och allt som rör sig i skallen är... ARGH!
Var jag inte knäpp innan, så blir jag det nu.
Vässa klorna, vattna katten, mata blommorna, borsta disken och tvätta tänderna... Eller...va?

Låt det vara över nu. Så jag vet vad som händer. Får jag jobb, eller ska man leta vidare...

Om jag fick säga dig en sak så skulle det vara: Jag önskar mig bara en sak just nu och det är att få åka ner till Lund och träffa några vänner. Och eftersom jag fyllt år kan du väl ge mig pengar till det? Jag fick ju aldrig nåt av dig förra året...

I know what I want

Jag vet vad jag vill ha och jag vill ha det nu! So give it to me.
Tänk att få röra vid... krama på... Och sen är jag förlorad i drömmarna om dig. Så störande... Så irriterande... Så frustrerande...
Sen sliter jag ut hjärtat ur kroppen på mig, slänger det på marken och krossar hjärtat under min fot. Tills inga känslor finns kvar. OM det vore så lätt ändå. Jag är inte deprimerad. Jag önskar bara att känslor kunde vara lätta att styra. Men man kommer inte ifrån att det kommer göra ont inombords vid tillfällen. Jag är beroende...

You are my drug and I can't get enough of you.