Misshandlad?

Känner mig misshandlad idag, både i armen å huvudet. Jag är så trött att jag skulle kunna somna när som helst. Och jag tror det är den nya medicinen som tröttar ut mig. Och att det kan fortsätta en vecka eller två. Hur ska jag orka med praktiken om jag är såhär jäkla trött hela tiden? Men vad gör man inte för hälsans skull?

Jag väntar med spänning på 27:de December då jag lämnar denna kommun och beger mig ner till Skåne för lite "semester". Ska bli skönt att komma härifrån, men jag kommer sakna sadist-katten. Hon ska bo hos min mamma medans jag är borta, vilket kommer bli oerhört intressant eftersom mamma har en katt och en hund. Vet inte vem jag ska tycka mest synd om. Nerita, Olivia eller Bellami? Jag hoppas ändå det går bra, för jag vill helst inte att Nerita ska vara ensam på nyår. Vet ju inte hur hon reagerar på raketer och smällare...

Blodtryck

Fick mitt blodtryck kollat idag. Det var inte vackert och inte heller min arm efter 4 gånger. Jag har högt blodtryck, för högt! Fick piller att käka och hoppas på en sänkning. Annars är jag väl så gott som död. :P
Men jag har fan inte tid med sånt där ju!
Folket på barnmorskemottagningen blev ju smått panikslagna och skickade mig halvakut till vårdcentralen. Där var dem iaf lite lugnare. Dem lyssnade på hjärtat och lungorna, det lät bra så ingen fara där. Ska dit imorrn igen för lite mer provtagning. Jippie... eller nåt. :/

Offer!

Idag ska jag å kompisen på bio. Vi ska se Twilight: New Moon. Och ni vet att jag inte gillade första filmen och inte gillade böckerna heller. Men ibland får man offra sig för sina vänner. Höjdpunkten blir att jag får umgås med min bästa vän iaf. Och då spelar det nästan ingen roll vad man gör! :)

Dock tänker jag dra med henne på en skräckfilm nångång bara för att ge igen! :P

Inte så allvarligt.

Jag är som ett tuggummi. I början duger jag fint, jag smakar gott och är trevlig att tugga på. Men till slut så orkar man inte tugga längre, smaken är borta och då blir man utspottad.

Ta det inte så allvarligt ni som läser detta. Det var bara en snabb tanke som flög igenom mitt huvud nyligen. Men har ni aldrig känt er utspottade nångång?
Lite ledsen för min kompis på jobbet avslutade sin praktik idag. Blir lite ensamt nu 1½ vecka som jag har kvar. Vem ska jag nu dela min snuskiga humor med?

Och lite besviken över att en viss person inte ofta är på msn för tillfället. Men va gör man. Livet går vidare och man får helt enkelt hänga med!

Gör inget som jag inte skulle gjort! Peace out and stay clean!

Please...

"Oh please honey, don't leave me behind!" Det stod jag och upprepade för mig själv när jag stod i duschen. Jag vet inte varför, för jag tänkte inte på någon speciell. Jag har börjat känna hur jag själv sjunker neråt ibland på kvällarna. Deppigheten smyger sig på lite försiktigt. Och ändå är de flesta av mina dagar fyllda av skratt och någon sorts lycka.

Kanske deppigheten har med familjeträffen i helgen att göra. På sistone har jag känt mig illamående och deppig när vi ska träffas. För pappa kommer vara där. Vad kommer han säga denna gången? Min bror kommer vara där. Och vad kommer han säga? Tillhör jag ens den delen av familjen i deras ögon? Vem är jag egentligen och vart hör jag hemma?

"Please..."